Gårdagens match var så galet skön att få uppleva på plats, så ni som inte vet hur det är tycker jag synd om.

Det går inte ens förklara vilken känsla man får i kroppen när man lyckas vinna såna viktiga matcher, eufori är ett passande ord tycker jag iaf. Och två dagar senare kan det vara käpprätt åt helvete, det är det som är så fantastiskt att man går mellan hopp och förtvivlan hela tiden i slutspel, om man inte heter Färjestad anno 01/02 då förstås. ;)

 

När Milan Gulas gjorde sitt mål och blev så glad så han började åka mot långsidan, innan han tvärvände och åkte direkt bort till oss på bortastå och firade med oss. Det är precis såna spelare man verkligen älskar, som bjuder en på lite extra hela tiden. Det var en helt underbar känsla att se glädjen i ögonen på honom och dom andra när dom gled fram mot oss som gick bärsärkargång av glädje. Det är så det ska vara!

 

Idag har jag haft fullt upp på jobbet och även efteråt då det byttes till sommardäck och handlades och skrevs införrapport och uppdaterades poängligor som tur var, för väntan på det som komma skall hade varit outhärdlig annars. Vad ska man då göra imorgon? Jo, återigen sätta sig i bilen och åka mot Karlstad för att se den sjätte och förhoppningsvis avgörande semifinalen. Det vore så sjukt gött om vi kunde lyckas med det, men det kommer verkligen inte bli lätt och med tanke på hur det har gått tidigare på hemmaplan så förväntar man sig ingenting, och att vad som helst kan hända. Men ett fullsatt och kokande Löfbergs Arena där det ryktas att Niklas kommer göra ett gästspel på plattan bäddar för en sjukt bra stämning i vilket fall som helst och jag längtar något grymt till 19.00 imorgon kväll.

 

Nu bär det av mot sängen då gårdagen blev väldigt sen, det gäller att ha så mycket krafter som möjligt för att sjunga laget fram till segern imorgon.