Här sitter jag, en snart 35-årig ung bitter gubbe. Två barn som ska bli hockey eller fotbollsproffs. Tänkbara klubbar? Internationellt Calgary Flames i hockey och Liverpool, kanske Inter gällande fotboll. Hemma i Sverige accepteras bara Färjestads BK och Malmö FF.

Jan Vertonghen, backlinjens egen Maradona.

Jag har tränat stenhårt för att guida ungarna till framgång, till att bli proffs. Jag har stått eller främst suttit och skrikit jättemycket. Bara upplyftande saker, tummis.

Tottenhams backlinje är helt klart besläktad med Liverpools. Vertonghen tillsammans med Martin Skrtel och Kolo Touré, wow! Fast i Tottenham då. Vi släpper inte fler

Ett stort problem är att de är lika sportintresserade som….ja finns det ens något att jämföra med? Sheldon Cooper i Big Bang Theory är väl inte helt fel.

Fast seriöst var det någon som trodde på Tottenham mot Chelsea? Att gå emot Chelsk….åh förlåt…Chelsea på Stamford Bridge känns allt annat än rationellt. Det är att gå emot bättre vetande. Chelsea eller snarare José Mourinho förlorar inte hemma.

Jag har ju ändå köpt Liverpool-tröjor till dem, med deras namn. Jäkla surfplattor och datorer!

Mourinho var för er som inte har koll obesegrad på hemmaplan mellan 2002 och 2011. Under perioden passerade portugisen genom Porto, Chelsea och Inter . I Real Madrid kom förlusten. Trenden med Chelsea har återupptagits då portugisen återvände inför säsongen. Det är imponerande oavsett vad man tycker om honom.

Det vankas slutspel i SHL som det numera heter, det känns ganska ljummet.

I NHL passerade trading deadline och tji fick jag då Martin St. Louis visst bytte klubb. Om NHL uppfyllde kravet om underhållning vet i tusan. Dagen inleddes med tystnad, så kom en trade. Sedan följde i princip massivs av ingenting och klockan ringde, deadline var över. Först här efter kom explosionen och traderna började hagla in. Så sista minuten shopping per definition.

Simon Kroon imponerar i Svenska Cupen. Det gör inte Djurgårdens IF, vilket Guillermo Molins finstämt påpekade.

Alexander ”The Mauler” Gustafsson, wow!

Fast det hände kanske mest eller intressantast saker dagen innan trading deadline. Syftar framförallt på att Roberto ”Bobby Lou” Luongo blev tradad. Ett gäng med svenskar bytte förvisso också klubb, bland annat Jacob Markström mot just Luongo.

Även Anaheim Ducks Dustin Penner blev tradad dagen innan deadline. Penner är inte storstjärna men har lyckats hamna i rampljuset flera gånger av olika anledningar. Media älskar att hacka på honom och dessutom är det en kul kille med skön självdistans.

ÖIS tog sig i helgen till Blekinge för cup-match mot Mjällby AIF. De tog med sig sina ”ultras” också. Hur obskyrt låter inte det? Att ÖIS, alltså Örgryte har huliganer. 1. Det är ÖIS vi pratar om. 2. De ligger i division 1!

Jag är inte mycket för sporter där man slåss, om det nu inte är på skridskor i en hockeymatch, men ”The Mauler”. Det är något speciellt med honom. Något hemvävt, något sympatiskt.

Dustin ”Flapjacks” Penner det är så han är känd på andra sidan Atlanten. Delvis för att han berättat att han älskar dem och delvis för att han inte direkt är känd för att ha en atletisk figur. Flapjacks är i Nordamerika ungefärligen en pannkaka (till skillnad från att det i Europa är en form av havrekaka). Den amerikanska pannkakedagen inträffade lustigt nog samma dag som Penner tradades till Washington Capitals. Detta utlöste såklart en hånlavin i de sociala medierna och källarstyrda forumen. Penner svarade väldigt avväpnande att färgen rött som Capitals spelar åtminstone får honom att se smalare ut.

Malmö FF har tappat en del men de har på senare år relativt framgångsrikt ersatt de förlorade spelarna med unga spännande spelare som är redo för ett genombrott. Kroon ser ut att vara precis på rätt plats. På så sätt känns förlusten av Jiloan Hamad helt okej. Likadant med Johan Dahlin och Robin Olsen.

Vancouver Canucks, så säger de att Calgary Flames är misskötta! Detta måste rensas ur systemet! Mike Gillis är banne mig en katastrof som general manager. Och att stå på golfbanan när man gör en trading deadline intervju ser väl sådär ut. Han har på ett par säsonger lyckats riva ned det mesta. Cody Hodgson, en framtida toppcenter mot ett ungt råskinn. Dramat runt Luongo. Alain Vigneault sparkas och ersätts med gaphalsen John Tortorella. Luongo igen och igen och igen.

Canucks gjorde väldigt tydligt för alla att Luongo var ett problem och skulle bort. Fast Gillis krävde en ”king´s ransom” för en målvakt som satt på ett väldigt långt och kostsamt kontrakt och som dessutom egentligen bara vill ”hem” till Florida Panthers. Således – No deal!

Så istället för att sänka priset och göra alla parter nöjda – på ett ungefär – så tradade Canucks Cory Schneider. Målvakten som var lagets framtid och som egentligen redan tagit över förstaspaden.

Humor, det har varit lite av ”Bobby Lou´s” medicin eller terapi under hela såpan. Veteranen har varit väldigt öppen, självkritisk och ironisk. Luongo har befunnit sig en emotionell limbo eller bergochdelabana om man föredrar den liknelsen. Det måste varit en otroligt mentalt påfrestande resa han fått göra. Luongo har fått byta förhållningssätt fler gånger än Nicolas Anelka bytt fotbollslag. In, ut, in, ut, in och in igen eller var det ut?

Jag ler brett varje gång jag skriver Vertonghen….

Canucks släppte dock inte Ryan Kesler, ingen uppfyllde kravet. En hink med golfbollar och en Daimstrut.

Vill avsluta med ett fint citat från Kristianstadsbladet angående den huliganattack som inträffade under cupmatchen mellan ÖIS och MAIF. Tänk vilka skador du kan tillfoga vid brukandet av en pinne “I mitten av den andra halvleken tog flera ur Örgrytesektion fram tillhyggen i form av pinnar. Men den enda som skadades av dem var en annan ÖIS-supporter, som av en olyckshändelse blev ganska bryskt petad i örat.”